Hiphop är en kultur från USA vars svenska gren vuxit fram under de två senaste decennierna.Det finns studier som visar på såväl negativa som positiva hälsorelaterade konsekvenser avhiphop. De negativa konsekvenserna rör i allmänhet hiphopmusikens inflytande överlevnadsvanor och kvinnosyn och de positiva konsekvenserna återfinns inom områden somsjälvkänsla och empowerment samt i samband med utövandet av hiphopkulturen. Studienssyfte var att utifrån utövares perspektiv undersöka hur hiphop och psykisk hälsa står i relationtill varandra i deras liv. En kvalitativ studie genomfördes med fem djupintervjuer. Somanalysmetod valdes innehållsanalys.Studiens resultat presenterades utifrån sju kategorier som skapades ur den empiriska datan.Dessa kategorier var Hiphop inger en känsla av tillhörighet, Utövarnas inflytande i samhälletgenom hiphop, Stigmatisering av hiphopkulturen, Hiphop som destruktiv kraft, Hiphop sommotiverande kraft, Hiphop som copingstrategi och Förutsättningar för utövande avhiphopkulturen. Intervjupersonerna upplevde att hiphopkulturen gav dem en känsla avgemenskap och tillhörighet, en möjlighet till delaktighet i samhället och en identitet. Det fannsupplevelser om att hiphop bidragit med en destruktiv umgängeskrets. Samtligaintervjupersoner ansåg att det finns mycket fördomar och okunskap om hiphop.Stigmatiseringen av hiphopkulturen kan påverka de aktiva utövarna negativt när det kommertill trygghet att uttrycka sin identitet och delaktighet i samhället. Hiphopkulturen kan ge enökad känsla av KASAM och empowerment. Hiphopkulturen innebar negativa hälsoeffekterför en intervjuperson. De hälsoeffekter som framkom i studien rörde främst mentala ochsociala hälsoeffekter. Studien har inte fokuserat på de fysiska effekterna av informanternasutövande.
展开▼
