Denna studie berör begreppet meningsfull fritid och vad för diskurser som det binds sammanmed i media. Studien tar upp frågor om hur meningsfull fritid konstrueras i tidningsartiklaroch debattinlägg och undersöker hur om detta begrepp redogörs för i det skrivna ordet underen tidsperiod på tre år. Från året den nya skollagen kom 2010 fram till slutet av år 2013.Som teoretiskt perspektiv används socialkonstruktivismen och diskursteorin. Detta för attbåda dessa teoretiska angreppssätt kompletterar varandra mycket bra. Socialkonstruktivsmenhar fokus på hur vi skapar begrepp och kunskap genom vårt språk. Diskursteorin tar i sin turhänsyn till textens sammanhang. Analysen som gjorts på texterna har varit av kvalitativ form.Där används kvalitativ textanalys och diskursanalys. I en kvalitativ textanalys delas materialetupp i mindre delar för att sedan sättas ihop igen för resultat. Diskursanalysen hjälper här tillför att förstå det språk som finns i texten.Studiens resultat visar att diskurserna som befinner sig runt begreppet meningsfull fritid imedia är väldigt oeniga. De kan inte bestämma sig för vad som skall vara fokus påfritidshemmet. Är det lärande, skola, utveckling? Är det något annat? Studien har också fåttresultat som visar på en eländesdiskurs (Dahlamp; Ackesjö, 2011) när media intresseras dig förfritidshemmet. Ett tryggt resultat som studien kan ge är att alla verkar vilja samma sak, vilketär meningsfull fritid. Det är bara hur som de inte kan komma överens om.
展开▼
