Elever på internationella skolor lever och verkar i en flerspråkig miljö, vilketpåverkar deras språkanvändning. Uppsatsen har sin grund i frågorna; Hur tersig elevernas språkliga situation i den flerspråkiga miljö vari de lever? Hurdefinieras begreppet modersmål? Vad betyder begreppet förstaspråk? Vad ärtvåspråkighet? Vem är flerspråkig? Hur kommer det sig att individensmodersmål ersätts som starkaste språk av ett andra- eller främmandespråk?Vad bidrar till att modersmålet förblir starkt trots många år i ett annat land?Vad är egentligen en språkbytesprocess?Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som bidrar tillspråkbyte och språkbevarande i en språkbytesprocess bland ungdomar i eninternationell miljö. Uppsatsen avser också belysa den problematik somuppstår i förhållandet mellan modersmål och förstaspråk i en pågåendespråkbytesprocess.Som en teoretisk bakgrund till såväl de uppkomna frågorna som uppsatsenssyfte, behandlas begreppen modersmål, förstaspråk, andraspråk, främmandespråk,tvåspråkig- och flerspråkighet, majoritetsspråk/minoritetsspråk,gruppindelningar av tvåspråkiga individer, migranter samt faktorer som bidrartill språkbyte och språkbevarande.Undersökningen har skett meddelst en enkät bestående av sakfrågor ochattitydfrågor. Urvalet består av 53 informanter, vilka har svenska som endamodersmål, är födda mellan 1986 och 1991, och går på internationella skolor iländer där engelska inte är ett officiellt språk.Enkätundersökningen visar att en språkbytesprocess pågår i informantgruppen.De faktorer som bidrar till språkbyte är skolan, det sociala umgängetsamt fritidsaktiviteterna. De faktorer som bidrar till språkbevarande ärföräldrarna, kontakten med Sverige och undervisningen i svenska. Media är enfaktor som påverkar både språkbyte och språkbevarande, och möjligen kan detfaktum att informanternas föräldrar arbetar i en flerspråkig miljö sägas ha endubbel påverkan i språkbytesprocessen.Svenskan är utan tvekan informanternas modersmål, då detta var det förstaspråk de lärde sig. Enkätundersökningen visar dock på att modersmålet inte ärförstaspråk för det stora flertalet informanter som har bott utanför Sverigelängre än fem år. Många upplever sig behärska ett annat språk bäst. De finneratt detta språk är lättast att skriva, läsa, tala och lyssna på, samt lättast attuttrycka både åsikter och känslor på. Majoriteten av informanterna angerockså att de oftast använder ett annat språk än modersmålet i vardagen.Sett ur författarens perspektiv förefaller det relevant att dela upp begreppetförstaspråk; där första språk avser det språk som individen lärde sig först, ochförstaspråk avser det språk som individen ser som sitt främsta språk.
展开▼
