Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal skolor har utformat sina likabehandlingsplaner. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Vilka textuella drag utmärker de undersökta likabehandlingsplanerna? Finns det influenser från andra genrer inom skolkontexten i de undersökta likabehandlingsplanerna? Går det att finna textuella egenskaper i de undersökta likabehandlingsplanerna som kan försvåra läsningen och förståelsen av likabehandlingsplanerna för någon av mottagargrupperna – skolledning, lärare, elever och föräldrar? Mitt material består av tolv högstadie- och gymnasieskolor i Göteborg. Den analysmetod jag använder mig av kallas strukturell analys. Undersökningen visar att likabehandlingsplanerna varierar mycket vad gäller textuella drag. De gemensamma textuella drag jag funnit är att planerna är enkla och saknar stilfigurer och adjektiv, att de är fackspråkliga med många termer från skolans värld, samt att de innehåller få satskonnektiver. Några andra tendenser som går att peka på är monologisk stil, tung stil samt relativt stor förekomst av punktlistor.Utifrån teorier om intertextualitet visar jag att likabehandlingsplanerna är påverkade av såväl läro- och kursplansspråk som juridiskt språk. Påverkan från läro- och kursplansspråk tar sig i uttryck i avsaknad av läsartilltal samt abstrakt stil. Den tydligaste påverkan från juridiskt språk är förekomsten av definitioner samt punktlistor. Utifrån teorier om vad som gör en text svår att läsa och förstå visar jag att likabehandlingsplanerna kan vara svåra för mottagargrupperna elever och föräldrar, främst då dessa inte har samma förförståelse som skolledning och lärare. Sådant som kan göra likabehandlingsplanen svår är obekanta ord, abstrakta uttryck, de få satskonnektiverna samt att det ofta saknas läsartilltal.
展开▼
